Han vad stallknekt:
Knegade med guld.
Vid tidens mun.
När han log,
Fick vi en fråga.

Ljusets timme.?
Lyser här.
När staden randas.
Då får vi liv:
I evigheter.

Öar och kär,
Där har jag min kär.
I afton kommer han.
Till livet på glid,
Timme efter timme,

Jag gör affär,
Vid lyckans vingar,
Som sig bevingar,
Ord som sig tvingas,
När staden randas.

Ingenting,
Nej ingenting.
Det är tomt.
I ett brev.
Som du skrev,

Det slår.
Och slår,
På vers.
Men inget alls.
Vid ensamhetens strand,

Minnen.
Bara minnen,
Mot min rymd,
Vid tidens rytm.
Som hörs,

Lyckan kom.
Lyckan for,
Och tog form.
Minuterna innan.
Du gav hals.