Sinnena försvinner
Med ordet
Som har det
I sista timmen
En minut

Stanna en stund
Försök förstå
Det är du
Med rinnande tanke
Som överbildar allt
Med visan som formgav kanten
Så bekant

Med ordet
Log tanken
Som en tät dimma
Och underverk kom
Som en brusande våg

Undervek frågan.
Det kändes så
Mot dagen
Som stilla forsades in
En stilla natt som nu

Välbyggd med tankar
Bar hem
Med visan
Som menande
Med våren
Som kvarlämnar ordet i ordning
Men inget ord
Vad fanns det någonstans
I en stad utan hymn
Eller ett inre hyfs

Regnet som fallde.
Dalade ned på mitt ansikte
Jag känner ingen värma
Med ljuset
Som bär hem

Vill avsluta en mening
Förändra stunden
Så Kollosalt
Men kan inte
Det blir totalt

Tankarna dalar
Mot ljuset
Lite ängslig
Med ljuset
Som stack