Regementet stängt
Susas flugor hit o dit
Om natten
Och finner brus
Av visan
Som dog

Manteln svart
Natt alltjämt.
Med allt som varade
Med visan
Som kände svaghet

Med visan
Som föll
Om natten
När det vad kallt.
Det värmde
Det vad allt

Jag fann
En man
Som farde
Med ordet
Mot evigheten
Som vad så klen

Betingelsen klargör meningen.
Det räcker
Med minnen
Som ljusnar
Då man står

Sundet ger vika
Mot en tanke
Som velar
Med en mö
Att det blir tö

Jag log.
Och frågade
Han var tiden
Men inte min
Men vad gör det

Han satt.
Min man.
Till det närmaste
Tiden vad min
Men det ger inte mer