Hade bråttom
Mot norr
Mötte där en dräng
Som sattes på häst
Som sista klivet
När man rusar iväg

Rund som staden
Den cirklar
Gul och fin
Som en stjärna bar
Den visar allt
Tanken
Staden

Det rodnar i staden
Som sagt
Aningslöst
Med sitt timmer
Man menar med det kändes

Lort lite här och var
I en tidsrymd som försa sig
Med tanken
Som viskade
Med känslan som bar hem
Med mjukis

Staden försa sig
Med tanken
Som stormas in
Med händelsen
Som begav

Brännhet guld
Skimrar
Så satt
Med våren
Så insatt
Han fördärvar sin stund
Med det som är

Hängmattan hänger lös
Med vinden
Som skrider i natten
Man menar
Det är natt
Som känns
Vid viken

Sänder hem ord
En hälsning till moder sol
Tagen i en vind
För det mig hem
Med vinden.