Kärleken finner
Vänner i natten
När lamporna släcks
Och jag är väck
Det tar timmar att ana
Med stunden manar
Det är en form så insatt

Ett ansikte mot världen
Med delen
Som är försatt
Med delen
Som vi har haft
Timmarna anar
Människan manar
Som plockas hem
Med dröjsmål.

Med tanken betog man sig
Mot världen
Som fann
Med ordet
Som blickar
När man dröjer kvar
Kan det ta veckor
Innan lyktan släcks

Elden lös
Tankarna väljer
Med ordet
Som rensas
Med tiden som har
Ett leende av längtan jag har

I staden vimlas av folk
I en trängsel med minnen
Som bär av
Med varje timme
Som tar av
Med tiden
Som skimrar

Jag vill nalka dig
Men menar
Att jag har skuld
Som finns
Och jag menar
Jag finner allt vid hållplats

Jag staplade mig hem
I vintermörkret
Kände vinden vek
Med tindrande ögon
Fann jag verkligheten
Som stannar en stund

Man menar
Man märker
Stunden
Som skiftar med ord
Som tågas in
På vers
Att något är visst ändå