Jag förstår
Att du går
Men menar
Att det är inte saken
Att vandra på

Jag bär av
Mot den tid
Vi finner
Ventilerar
Med ordet
Som vänder

Jag ser i ett dunkel
Mot timmarna som vandrar
När man älskar varandra
Då vandrar man
Mot sjö och hav

Tiden tar form
Med morgonens fina sång
Som visar oss
Med jämna steg
Som går på moln
I veckorna som for
Med musiken som har tystnat
Då finner jag
Ett ord
Ett kärleksrim om natten
Som känns så skönt

Jag ger upp
Med allt
När hjärtat slår i takt
Med stunden
Som finner ut
Mot världen

Mitt begär
Mitt inre
Finner
Världen
Som darrar

Jag tjänar släkten
Med begär
Med den längtan
Som står klar
Med visaren som tickar
Med stunden som visar

Natten blir till dag
Vid en stilla rytm
Om nattens sista timme
Anade
Och kände allt
Men längtan var för stor