Vid dalom
Skänker man ord
Som visar allt
Med betänkandet
Som drar av
Med musiken som tar i
Med vinande vinden som viskar i natten
Med fören
Där förhindren
Fann
En visa om åsen

Ord som tänker
Ord som skänker
Med visan
Som betar
Med vinden som viskar
I natten som glimmar med förväntan
Som tar i
Med ordet
Som rensas

Knappast en klar dag
Gråmulet
Och suckande ord i vinden
Som betar
Med vinden
Som kliver in

Vänd dig om
Nu visar vi mer
Med världen
Som alltid är som den är
En mening
Som lär
För det som ger

Känslan bar
Baren
Som visade sig vara den
Som menade
Man märkte snart
Hur vissheten
Märkte stunden

Veckorna som flyr
Gnyr jag
Med darrande mening
Som vänder
Med ordet
Som for som en melodi om natten
Som menade
Att man kunde allt

Med vinden
Som skred
Visade vi allt
Mot stormen
Som förverklar oss själva
Med skriden vind som viskar
Med ord som blinkar

Ängen står grön
Visan menar
Att tuvorna är vår änglamark
Så skön
Vi dröjer kvar
För en stund
Och finner
Fjällen så sköna
Vid vår egna äng