Livets lugna gata
Tar form
Med ord
Som känslorna vek med stunden
Med festen som aldrig tar slut
Veckans fest yra

Med kärlekens vindar
Dröjde det kvar
Med natten
Som bar av
Med kärlekens tvist
Om natten

Milde Matilda
Gick hem om natten
Som en katt
Som spann
Hon öppnade ljus
Med viskande vind

På samma refräng
Tystnade allt på gatan
Ingen människa fick form
Bara ord
Som rann av

Ljuset brinner upp
Och slocknar
I sista timmen
Som tar form
Med tanken

I natt.
Finner jag rus
Till musik
Jag nyss har lyssnat på
En tapp
Som tappas
Med meningen som bär
Med kärlekens ärr

Ensam stackare
Visade mig vägen
Till en gränd
Med mystiska affärer
Och fann familjärt
Allt
Men ingenting

Hemma sitter jag allena
För i natt
Vimlar det av folk
Det är trångt
Och jag känner
Kärleken igen
Och vill vända med iver
Stanna en stund
Som munter