Mitt iver
Stannar här
Och erkänner
Med tanken
Med dalande tanke
Att jag är träffpunkten som menar
Och tar i

Som en siluett
Satt jag
Ingen märkte
Att jag har hamnat rätt
Man bara satt och vitsade
Med ord som for
Med ton
Som lämnade staden
Med ord
Jag aldrig ser mer

Veckorna for
Som en enkel melodi i natten
Man manade tanken
Som gav form
Med ordet

Vid en munter röst
Kände jag
Jag ville ta en sväng
I vinterkylan
Det värmde
Jag drack mitt te
Och visade herren vägen
För att möta fördärvet en stund
Så märkte jag
Att stunden var ljus
Och jag ljög ibland
Men det kändes skört
Med tankarna som strilade

Jag glömde dagen
Med en klar nyans
Som färgas
God
Med tiden nog
Man menar
Det kunde vara nog
För en stund

Globen är rund och god
Och allt som går an
Med människan i allt
Samlar sig
Menar en stund
Med blicken
Tog han mig i famn
Och sa
Nu är gubben glad igen

Vad har vi gjort av honom
Han stämplade in häromdagen
Med bilderna som togs
Med känslorna som bar
Med förändringen som ljusnade
Ett i taget

Vid en vida lyrik
Stod det klart
Att det var beställt
Med tankarna
Som bar av
Man valde orden
Som rann av
Med bilderna som ljusnade ibland
Med blickarna
Som visades med noggrannheten
Som jag kände