Han nämns aldrig mer
Han är glömd
Gatorna står tomma
Vid lugn alkov
Jag känner mig vek
Och jag underviker aldrig orden
Som dalar hem
Om hans hjärta
Det slår som en sten

Natten är kall
När vi viskar hans namn
Hans man är allt
Han samlar sig
Med stunden
Och känner sig underbar
När vi räddas
Undan skymundan
Som visar mer
Av stunden

Lyckan far
Och tar igen
Med viskande namn
Som nämns
Med vinden
Som knös
Med veckor
Som frös
När vi vinkade av en kär vän
Väntade vi
Att vi skall ses
Kanske imorgon

En katt spinner
Misteln ger igen sig en sång
Om ormtjusarens dans
Som chansar
Att skatten är betald
Och ger igen med vinden
Att vi spar
Med känsla
Som tar
När sörjer
Ett efterlängtat brev
I skörden
Och tänker
Det vore bra

Som en snurra om natten
Snurrar jag glatt
Med i takten
Med en vilande stund
Framför tv
Och tänker
Att ljuset växlar om ibland
I sista timmen tar det form
Och jag känner glädjen yr
Som natten
När vi lämnar staden

Vinden den far
Dröjer kvar en stund
Påminner oss
Att snart är det vår
Hyacinterna spricker upp
Och himlen klart blå
Som ett skimmer
Stannar du
Avvaktande vid din stund