Utan hinder
Hinner man med bussen
Man kämpar med ordet
Och hänger av
Med musiken
Som visar mer
Med tanken
Som sommaren
Rensar man upp
Renar sin själ
Och säger
Inget gjort
Men man nämner snart att jag var en typ

Kors vad virket slår
Menar och tror
Att man tjänar allt
Med en mängd
Som satt
På ett berg
Så besatt
Som körde fast
Med tanken

Att stanna i staden
Är kört
Med timmar
Som bygger
Järnet som glödde
Tiden som stannar
Och hamnar med tanken
Som menar
När den lärda
Betingar
Finns det något
En vilsen själs vandringsfärd

Ett kliv står
Så underbart
Så det förslår
Med ord
Som banar hem
Med visan
Som svingar här
Med musiken som stannar här
Med hemskheten
Som blev till idyll

För varje timme
För sekund
For en man
Han suckade ibland
Darrade hem ibland
Mot sjön kom han
Som mästare av allt
Men han menade
Att han inte alls var rädd
För en frälsares röst
Som stämde in

Med mångfalden fångas orden
Med en tanke som känns
Det är kallt nu
Nu fångas äventyret
Med bilden som förnyar
Med tanken som visar bilden
Med bakgrunden som förnyar

Tiden i sista timmen
Har förmaning med tanken
Som förströ sig på timmar
Som anar tanken
Som bär hän
Vid hemlighetens dal
Som visar allt med behag
Att man finner sig i saken
Och förströ bilden så nyfiket

Strålande dag
Jag känner
Mot världen
Med nyckfullhet
Med flärden
Man lär
Och känner
Att man märker
Den stunden
Som erkänner