Jag dröjer kvar
För stunden
Men visar mer
Vid vägen
Som ett vägskäl som avtar
När man vänder sig om
Finner man en tid
Som dröjer kvar

Tidigt en morgon
Känner jag
Vinden yl
Tiden som sänds hem
Med darrande vind kliver
Stunden med iver
Stannar kvar
Med stunden
Som är en givare blott

Trohet och bild
Nutid och skick
Som skickas hem
Med formsak
Som andas högt
Med en hög sky
Som silas här
Med närmande tanke
Som finner
En förstad i närheten
På plan yta som nogrann kliver
Som en sensommar
Han finner ett enda brus
Som sover
Med ord
Som kommer av sig
När man finner förstad

Människan bakom allt
Plockas här
Hemma hos
Vilken hos
Jovisst med mitt jag
Jag visar veto vid klivet
Som kliver in i mängden
Som känner märren
Så utmärkt
Med stunden som är delad
Med deltagandet som ljöd
Med bättringen som kom an

Personligen finns det en risk
Att man dricker för mycket
Mycket för dagen
Menar
Dagen faller
Under himlen
Skiner
Som solen
Delar
Då finner man solen
Som klarnar
I veckor med form
Som solen skrider

I tingshuset fylls det med glas
Som en dans som inte alls fanns
Chansen menar
Chansen letar
Letar fram ord som skänker
Med ord som bevingar
Mot en värld som är en dans

Rinnande guld i natten
Mängden sitter fast
Med delen som fastnar
Vid en mängd som finner
Ett brus i sängen
Varför sover jag inte här
Närmar min inre tanke
Tanken som ger behag
Som sänds hem med dalande hjärta som slår

Hjärtat slår volt
En timme
Sedan vänder
Sedan känner jag
Visan som menade
Med ord så utmärkta
På plats i en ort
Jag undrar hade jag
Ett hjärta som slog