Att ligga i lä
Är att mena en stund
Mot huvudsaken som rensas
Med stunden som sansas
Med en känsla som bar
Men det är ändå något visst
Man märker stunden
Med vissheten som blinkar
Blinkar med ordet
Som far

Tiggaren tog en stund
Han vill göra allt
Alla goda ting
Mot världen
Som fann
Ordet som las på
Med delen som menade
Med känslan som bar
Han var något visst
Märkte jag
Han var allas vän
En vän som alla känner
Men hade en tanke
Han måste gå

Bilderna är många
Svåra att fånga
Med dalande hälsa
Allt stod
Med tanken som flög
Med känslan som vek
Vek mot fördärvet en stund
Som visade att du var allt

Tanken hämtade sig
När jag gick Brevid din sida
Mil efter mil
Stod det klart med tanken
Att bättringen kom
I min värld av blomsterfång.
Ljuset stack
Jag hämtade mig strax
Men visan tog en stund
Och förklarade sedan

Jag fick form
Som gav vika
I tiden
Medvinden var allt
När den samlade sig
Jag gick hem
Och formade sig
Med vida kliv
Med tanken som skiftade

Älskade land
Det känns skört
Med ord
Som stormas in
Med förväntan
Som menade
Jag dalade hem med hjärtats lust
Och anade timmarna med form

Han var en man
Av sin dag
Han kände
Han menar
Med något visst
Att man märker
Livet på en kvist
Som viker ut sig
Med delen som bär hän
Kanske i säng
Med delen
En kväll i paris.

Dags att göra slut
På ett kapitel
Som anar stunden
Med den växlande vinden
Som tar i
Man menar
Med ljuset som faller
Som bara faller för dig
Människans relik
Som stannar förtappat