Kriget härjar runt
Som en löpeld
Som når hit
Man känner hur kallt det är
Det brinner
Och vi känner oss
Vilda
Och kalla
Men erkänner
Att det är fegt
Att veta

Det ger mig kalla kårar
Det brinner i knutarna
När sommaren har härjat färdigt
Då löper det risk för regn
Och rusk
Och en bister höst
Som ger oss en het förkylning
Och vi åker hem
Med ängslan som bär

Jag åkte hem
Med snabbtåg
Och kände mig tuff
Jag kunde allt
Vara i beredskap
Och hjälpa andra
Med samma besvär
Jag var inte rädd
Att träffa dig
Men vek för kärlek

Utanför min dörr
Där finns allt
Men inte jag
Jag vandrar mot solen
I monsunen som är kall
Men det inte allt
Världen vänder med delen
För jag är rädd

Att riskera
Timmen
Som aningslöst
Löper ut
Med morgondagen som kommer
Med delen som bär hän

Jag är en kvittrande fågel blott
Borta vid dimman
Som dunstar
För varje timme
Som går
Men minuterna vilar
Och jag suckar
Jag är en vandrare blott
För en dag
Som vandrar bort mot dalen
Där minuterna vilar

Löpsedeln skriver
Andra hits
Jag skriver mina
Med en mening
Som löper fint
Men jag visste allt
Att han var han
Utan löptext

Sakta men lugnt
Går jag genom staden
Ser en syn
En idyll
Som aldrig förr
Den är förändrad
Men kanske lite för mycket
Men vad gör det
Det är ändå min stad
Med lugn alkov
Som man vandrar genom