Tankarna dalade hem
Hjärtat slog
Timmarna tog tag i mig
Med form
Jag anade
Att stunden kom
Med min morgondag

Jag rodnade
Gick hem
Som en dal
Om morgonen
Såg mig som en morgondag
Som milen tog
Veckorna anade
Tanken manade
När gick hem i min lilla stad
Med form

Enstaka ord
For
Med melodin
Som log
Bredvid
Och säg
Med timmarna
Som anade

Jag brann av längtan
Kände mig kall
Med timmarna som anade
Med stunden velade
Med känslorna som var så vek
Stannade vid ljuset
Med en form som står

Lämnade viken men det stod klart att jag
Förändrade Wasa med tiden som stod
Klart
Med vinden som viskade
Natten som rodnade
Och gick hem med stunden
Som en klar morgon som visar sig vara förklarande med orden som rann
Ut i havet
Med det stora behaget

Han satt
Min man som menade med ordet
Han visade allt med hjärtat
Som slog
Omkring sig
Med vindar som vek
Mot fördärvet
Som såg
När man menar våren
En prövande historia
Som aldrig lämnar oss två
Med märkbara ord

Två rädda män siktar
Och tar i
Med vapen om natten
Knappt när man får veta hur förändringen kommer
Med vinden som vikte mot sundet
Jag vill undersöka förklaringen
Med beresta meningen som förklarar för stunden
Med verklighetens sak
Som finner

Vi nalkas hamn
Hamnar rätt
Med meningen
Som visar allt
Med fören
Som log med tanken
När vi nalkas hamn